3527
post-template-default,single,single-post,postid-3527,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive

Fredagsbiten -74: Seasons in the Sun (Terry Jacks)

1961 släpper Jaques Brel låten Le Moribond (The dying Man), en låt han skrivit på en bordell i Tanger och som handlar om en man som dör av ett brustet hjärta. Han sjunger sitt farväl till; en nära vän – Emile, sedan till en präst, till en bekant som heter Antoine och slutligen till sin fru, som har varit otrogen mot honom flera gånger med Antoine. Trots att han vet att Antoine är sin frus älskare önskar han honom inget ont utan säger åt honom att ta hand om sin fru. Amerikanen Rob McKuen översätter texten till engelska (och ändrar lite), den får titeln Seasons in the Sun. En kanadensisk producent vid namn Terry Jacks hör en version av låten och vill spela in den med bandet som han vid tillfället producerar – The Beach Boys. Inspelningen med Strandraggarna blev inte lyckad och låten lades i så kallad malpåse och gavs inte ut förrän 2021. Terry ändrade lite i texten, spelade in låten själv och gav ut den på sitt egna skivbolag (i Kanada) i december 1973. Under 1974 blev låten en superhit runt om i världen, typ etta i ett tjugotal länder. Och Terrys enda hit!

För pengarna han tjänade på låten köpte han en segelbåt, som döptes till Seasons in the Sun. Med den seglade han upp och ner längs Kanadas och Alaskas västkust. Utefter kusten nånstans fick han ett gäng uppenbarelser och blev religiös på kuppen. Han lämnade musiken och blev kristen miljöaktivist. So it goes!

”Goodbye Michelle, it’s hard to die

When all the birds are singing in the sky

Now that the spring is in the air

With the flowers everywhere

I wish that we could both be there”