3031
post-template-default,single,single-post,postid-3031,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-2571

Fredagsbiten 15.04.22

Det började som en skakning på nedre däck … Natten den 15 April 1912 sjönk, världens då största passagerarfartyg Titanic på sin jungfruresa efter att ha krockat med ett isberg. Fartygets undergång är en av historiens största marina katastrofer i fredstid. Minst 1 514 människor omkom. En orsak till det stora antalet dödsoffer var att fartyget, som hade ca 2 225 människor ombord, endast hade livbåtar för 1 178 personer. Ursprungligen skulle Titanic utrustas med 64 livbåtar, men ”för att ge passagerarna mesta möjliga plats på däck” skars antalet ned först till 32 och senare till 20. Världen chockades av Titanics öde, att fartyget som lanserats som ”osänkbart”, ändå hade förlist. Ombord fanns en stor grupp svenska passagerare. 123 svenskar, varav 89 omkom. Nästan alla svenska passagerare var emigranter och enligt den svenska passagerarlistan reste 113 av dem i tredje klass.

Lite creepy är att 1898, 14 år före Titanics förlisning, skrev den amerikanske författaren Morgan Robertson boken ”The Wreck of the Titan”, en i det närmaste perfekt förutsägelse av Titanic-katastrofen. Det fiktiva passagerarfartyget Titan sades vara osänkbart och i stort sett identiskt med Titanic. Titan kolliderade med ett isberg och sjönk med nästan alla sina passagerare, eftersom det saknades räddningsbåtar.

Katastrofen förändrade de internationella reglerna för sjösäkerhet, och samtliga ändringar gäller än idag. Livbåtar ska finnas till samtliga ombord. Radiobevakning ska äga rum dygnet runt. SOS ska gälla som internationell nödsignal. Som en konsekvens av Titanics förlisning etableras ”Internationella ispatrullen”, som spårar och rapporterar isberg, så att man kan varna sjöfarten på de nordatlantiska rutterna. Patrullen existerar fortfarande och lägger varje år på dagen för förlisningen en krans på den plats där Titanic sjönk. 

Under åren har Harland & Wolff-varvet, som på sin tid byggde Titanic, åtskilliga gånger kontaktats av folk, som lekt med tanken på att konstruera en ny Titanic, bl a den sydafrikanske affärsmannen Sarel Gous i samarbete med den irländske Titanic-entusiasten Mark Blackburne som år 2000 hade storslagna planer på att bygga en Titanic 2. Kopian skulle likna sin föregångare utåt och erbjuda passagerarna samma överdådiga lyx, men bakom den klassiska fasaden skulle fartyget vara ett högteknologiskt vidunder. Priset uppskattades till omkring 500 miljoner engelska pund. Flera nu levande släktingar till Titanics offer kallade idén osmaklig, och de kan trösta sig med att Titanic 2 aldrig nådde längre än till idéstadiet.

Veckans låt handlar om de sista timmarna ombord på Titanic innan hon sjunker. Låten tolkas ofta, även av textförfattaren Mikael Wiehe själv, som en ironisk bild av medelklassens undergivenhet: paret i låttexten förmår inte att bli upprörda över att deras säkerhet nonchalerats utan känner snarare stolthet över att få dö i ”fint” sällskap, de ser inte klassklyftorna ombord. Wiehe har senare sagt att han också sett det sjunkande skeppet som metafor för musikrörelsens nedgång och fall. Låten sammankopplas även ofta med kärnkraftsdebatten, inför folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 såldes affischer, med skivkonvolutets bild av fartyget och låttexten, till förmån för Folkkampanjen ”Nej till kärnkraft”.

Nu tar vi långfredag och långhelg.

Glad Påsk på er!

 

När vi kom upp på däck sa kaptenen att livbåten inte gick att få i sjön

Det var visst kedjorna till nån hissanordning som någon hade glömt

Vi gick till baren och fick ett gratis glas champagne

Och vi skålade för imperiet och för varann