2928
post-template-default,single,single-post,postid-2928,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive

Fredasgbiten 10.12.21

Fredagsbiten: Drömmar och dynamit! Den 10 december 1901 delades Nobelpriset ut för första gången på Musikaliska akademin i Stockholm. Priset instiftades av en av Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och drömmare, Alfred Nobel (1833-1896). I sitt testamente uttryckte han en önskan om att hans kvarlåtenskap skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur. Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, till Alfred Nobels minne.
Vad många inte vet är att mannen som blev stenrik på sprängämnen, skrev poesi i hemlighet och drömde om fred på jorden. I biografin ”Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris” från 2019 ger Svenska Akademiledamoten, författaren och journalisten Ingrid Carlberg en fördjupad och mångfacetterad bild av Alfred Nobel. Han var en företagsledare full av motsägelser. Han är mer eller mindre feminist och tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt, han beundrar intellektuella kvinnor och han hjälper dem vidare i sina karriärer. Han är mot kungamakten och mot kyrkan, han har idéer om nåt slags socialförsäkringssystem om hur man skulle kunna omfördela pengar från de som arbetade till gamla och unga som inte arbetade. Och han hade kanske aldrig uppfunnit dynamiten om det inte varit för att pappan började experimentera med nitroglycerin för att få fram ett sprängämne, men han körde fast och drog in sin son i projektet.
Senare i livet säger Alfred att han så gärna skulle vilja göra nåt annat än de här ”fördömda sprängämnena”. Han tror folk om gott och går på många smällar i affärslivet, han verkar blint tro på människors godhet, han råkar ut för rena bedragare och blir gång på gång lurad i olika patenmål, men nånstans runt 1889-90 tar det stopp och han i ett brev i förtvivlan nåt slags programförklaring om hur han vill leva resten av sitt liv: ”Jag förfogar över tillgångar, och i mina ögon har pengar så länge de räcker till för att säkra oberoendet bara värde om de används för att göra nytta och underlätta forskarnas uppgift.”
Idéer om belöningar och priser börjar ta form i hans huvud. Först om kolerabekämpning där han vill instifta en internationell belöning till den person som lyckas kväva en farlig smitta som kolera så tidigt att den aldrig sprider sig. Sen får han en idé om att han vill skänka en del av sin förmögenhet till ett pris som ska gå till den som medverkat bäst till fred i Europa.
2021, hundratjugo år senare sätter pandemin än en gång stopp för Nobelfesten och den traditionella nobelprisutdelningen i Stockholm. Nobelstiftelsen har beslutat att alla Nobelpristagare utom fredspristagarna, som bjuds in till Oslo, får ta emot priserna i sina hemländer.
Vi tar helg och lyssnar på veckans fredagsbit. Dynamit! Timbuktu och Peps and The Peptones ger sin take på AN och den svenska vapenexporten … man kan ju undra vad han pysslat med om han levt i vår tid …?
Fin drömmig helg på er!
”Alla vill minnas den store Alfred Nobel
Han är en stor svensk hjälte
Konsten att spränga gjorde han industriell”