Läs den här artikeln. Sakta!
Vad gör vi med alla smarta techlösningar som frigör tid? Vi borde ha mer tid än någonsin att reflektera – istället gör vi precis tvärtom. Att slappna av, sova gott och göra ingenting verkar svårare än någonsin. Enligt vetenskapliga studier som presenterats i Psychology today, har det nu gått så långt med oss människor att vi stimulerar stresshormoner till och med när vi försöker att slappna av. Vi får svårt att slappna av just för att vi fokuserar så hårt på att slappna av. Hur kunde det bli så här? Ta en paus och läs Caroline Hainers tänkvärda artikel om hur meditations- och avslappningsappar för mobilen har blivit techentreprenörernas nya kassako.
#aaaccc #reflektion #insikt #iwasbusydoingsomethingclosetonothing #raspberryberet #prince
Så förlorade vi förmågan att göra ingenting
I en studie vid University of Virginia 2014 fick deltagarna två val: sitta ensam i ett rum och göra ingenting eller sitta ensam i ett rum och ge sig själv milda elchocker. 67 procent av männen och 25 procent av kvinnorna valde det senare alternativet.
Att slappa, alltså göra ingenting, tycks svårt för oss. Så pass att vi hellre åsamkar oss smärta. Sångerskan Gwen Stefani berättar i en intervju att när hon har lite tid över så ”får jag panik och måste planera vad jag ska göra härnäst”. Skådespelerskan Diane Keaton säger att hon ”inte har en susning om vad hon skulle göra om hon fick en vecka ledigt” och som svar på frågan vad han gör efter arbetstid svarar entreprenören Elon Musk att han ”arbetar ännu mer”.
”Faktum är att vi har blivit så värdelösa på att slappa att vi måste få hjälp med det.”
Den amerikanska författaren och professorn Jenny Odell har tänkt mycket på varför det är så svårt för oss att göra ingenting. I sin bok ”How to do nothing – Resisting the attention economy” från 2019 konstaterar hon att det beror på att vi räknar vår tid i prestationer. Till och med när vi förväntas göra ingenting så presterar vi. Vi kör en snabb mejlkoll på bussen, vi scrollar Instagram medan vi väntar på vårt middagssällskap så att vi känner oss uppdaterade med vad som hänt sedan den senaste kollen. En gång i tiden skulle vi kanske tagit den tiden till att bara låta tankarna fara. Kanske hade vi nyfiket observerat vår omgivning, kanske hade vi känt efter hur kroppen mår.
Faktum är att vi har blivit så värdelösa på att slappa att vi måste få hjälp med det. För ett par år sedan blomstrade försäljningen av målarböcker för vuxna medan 2017 och 2018 var rekordår för böcker med spirituell vägledning kring hur man hittar lugnet i en hektisk värld.
Numera gäller avslappningsappar som Calm, meditationsappar som Headspace och appar med vetenskapligt framtagna avslappningsljud som Synctuition istället. Bara namnen utlovar oss en väg tillbaka till vilan. Men till och med där smyger sig prestationen in. I apparna kompletterar man olika nivåer, man köper till sig extra kunskaper och får belöningar för genomförda sessioner.
”Vi får svårt att slappna av för att vi fokuserar så hårt på att slappna av.”
Nu har det till och med gått så långt att vi, enligt vetenskapliga studier som presenterats i Psychology today, stimulerar stresshormoner när vi försöker att slappna av. Vi gör det nämligen så aktivt och blir stressade och frustrerade när vi inte når målet, alltså full avslappning. Vi får svårt att slappna av för att vi fokuserar så hårt på att slappna av.
Vad är det som händer med oss? När blev det så här?
Att teknologin är tillgänglig är en faktor. Men också att någon någonstans insåg att det fanns pengar att tjäna på att softa. På att sälja exklusiva mjukiskläder i kashmir som sedan blev så exklusiva att man knappast kan slöa i dem, på wellness-program med uppsatta mål, på spa-behandlingar som kräver både plånbok och tid och på affärsidén egentid, alltså sådan man förtjänar.
Ta bara ordet kvalitetstid. Med det kommer en viss förväntan, nära på krav. Kvalitetstid är tid som vi förväntas tillbringa med andra. Den ska vara känslomässigt närande och allt igenom trevlig– annars gills det inte. Det räknas knappast som kvalitetstid att ligga på soffan och bara titta upp i taket. Fast det är precis det vi borde göra, det är däri kvaliteten ligger.
”Kvalitetstid är tid som vi förväntas tillbringa med andra. Den ska vara känslomässigt närande och allt igenom trevlig– annars räknas det inte.”
För att göra ingenting är att umgås med oss själva, att blicka inåt. Prestationerna hindrar oss från den inre, personliga utvecklingen. Den som kräver att vi tillåter oss att observera, utan att försöka fixa, vår längtan, saknad och oro.
Men en sådan inre inventering kräver att vi för tillfället släpper kontrollen och det kan vara smärtsamt. Då är milda elchocker kanske att föredra ändå.
Caroline Hainer, GP, 2 maj 2021, http://www.gp.se/1.45889116