2465
post-template-default,single,single-post,postid-2465,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive

Fredagsbiten 09.10.20

Revolution. Den 9 oktober 1967 avrättades Che Guevara utan rättegång, han hade dagen innan blivit tillfångatagen av den USA-understödda Bolivianska armén. Guevara hade då befunnit sig i landet sedan 1965, kom dit för att starta en socialistisk revolution.

Ernesto Rafael Guevara de la Serna föddes i en välbärgad familj i Argentina 1928. Medan han studerade medicin vid universitetet i Buenos Aires (1948–1953), tog han tillsammans med sin vän Alberto Granado ledigt för att resa runt i Sydamerika på vännens motorcykel – en Norton 500 cc kallad ”La Ponderosa II”. Man kan väl säga att denna resan radikaliserade honom. Han bevittnade fattigdom och förtryck och maktlöshet bland stora delar av befolkningen. Hans insikt blev att revolution var den enda vägen ur Sydamerikas fattigdom. 1953 tog han sin läkarexamen och fortsatte sedan sina resor runt Latinamerika, blev involverad i vänsterorganisationer. I mitten av 1950-talet träffade Guevara Fidel Castro och hans grupp exilrevolutionärer i Mexiko. Guevara spelade en nyckelroll i Castros maktövertagande från den kubanska diktatorn Fulgencio Batista 1959 och tjänade senare som Castros högra hand och industriminister. Castro beskrev honom senare som ”en konstnär för revolutionär krigföring.”

En bild, tagen av Alberto Korda 1960, på Che iförd basker har blivit närmast ikonisk och finns avbildad på; t-shirts, posters, kaffekoppar, mobilskal… Han har fått en hjältegloria, detta trots att han har 100-tals människors blod på sina händer. Hade han inte avrättas i Bolivia idag för 53 år sedan hade myten om honom knappast blivit så stor som den är idag.

Fredagsbiten denna vecka blir, förstås, Revolution med The Beatles. En annan sorts revolution kan man säga. John Lennon, som skrev låten, var för en revolution men emot all typ av våld och sa: ”Count me out if it’s for violence. Don’t expect me on the barricades unless it’s with flowers”. Som av en händelse skulle John ha fyllt 80 bast idag, men som vi alla vet blev ha skjuten i december 1980 – 40 år gammal! (We salute you!)

Denna promotionfilm (som det hette då) är inspelad i Twickenham Film Studios den 4 september 1968. 

Lägg märke till Harrisons röda Les Paul – ”Lucy”. Han hade precis fått den av Eric Clapton. När Clapton (6 september -68) lägger sitt berömda solo på Harrisons/Beatles ”While My Guitar Gently Weeps” är det med denna gitarren…

Ha en skön helg i revolutionens tecken. Cuba Libre, blommor och kramar (coronasäkrade förstås!)…

¡Viva la revolución

“Don’t you know it’s gonna be… all right”