2393
post-template-default,single,single-post,postid-2393,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-2571

Fredagsbiten 18.09.20

Den gudomliga. Greta Lovisa Gustafsson föddes den 18 september 1905 och växte upp under enkla förhållanden på Södermalm i Stockholm. Som 20 åring tog hon namnet Garbo och drog till Hollywood för att bli skådespelerska. Ett smart val kan man konstatera i backspegeln. Under 20- och 30-talen blev hon en av de stora filmstjärnorna. Hon var en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil.
Hennes karriärval har dock aldrig slutat att förbrylla folk. På toppen av sin karriär – efter 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna valde hon att ge Hollywood fingret istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som ”den gudomliga” – trots att hon tjänade enorma pengar på andras vision av henne. Bara 36 år gammal flyttade till New York, drog sig undan rampljuset och slutade att jobba med film. Hon gick inte på filmpremiärer, svarade inte på beundrarbrev, gav inte intervjuer och skrev i princip aldrig autografer. Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Hon fortsatte att leva ett tillbakadraget liv och blev kvar i NY ända till sin död 1990.
Veckans fredagsbit är signerad göteborgaren Peter Stridh, som en och annan som var med på 80-talet kanske kommer ihåg. Han sjöng bland annat i syntbandet Viva. Från sin egen debut-LP ”La Luna” släpptes singeln “Garbo” Låten blev ingen megahit men gavs ändå ut i tre länder samt på video på svenska, engelska och italienska. Själv säger Peter Stridh, som numera är psykolog, så här om låten: ”En hyllning till den stora Greta Garbo. Min ton är som en lång ljuddrink i en nattklubbsinteriör, en musik att prata och umgås till, lika självklar som oliven i en Dry Martini. ”
“I never said, ’I want to be alone.’ I only said ’I want to be let alone!’ There is all the difference.” ― Greta Garbo
Vi säger skål och skön egensinnig helg på er!
Nån som kommer ihåg låten?