1819
post-template-default,single,single-post,postid-1819,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-2571

Fredagsbiten 14.12.18

Veckans låt är från ett av världens mest sålda soundtracks från filmen Saturday Night Fever som hade premiär den 14 december 1977. Mannen som rullar med höfterna är John Travolta, i rollen som Tony Manero spelar han en ung amerikan med italienska rötter. En man som är lika mån sina kläder som sina moves, så han sätter på sig förkläde innan han äter spaghetti för att inte spilla sås på sin outfit. Han är också den förste man som på film fönar sitt hår, och det länge och med stor omsorg. På vardagarna säljer Tony Manero målarfärg i en butik i Brooklyn, men på lördagarna lever han upp. Då intar han dansgolvet på diskoteket ”2001 Odyssey”. Där är han inte butiksbiträde, utan en stjärna. I dansen har han hittat ett eget språk, på vilket han kommunicerar det han inte kan formulera i ord.

 

Saturday Night Fever – och framförallt dess soundtrack blev en världsframgång, som gjorde bandet Bee Gees till superstjärnor, och fick miljoner människor att dansa och filmen banade väg för dansfilmer som Flashdance, Footloose och Dirty Dancing. Men succén var inte given, budgeten var tight. Inga kläder skulle sys upp utan i kläderna fick köpas på plats, på så sätt speglade filmen verkligen den kultur som den sa sig vilja visa upp, det vill säga amerikansk arbetarklass i New York utanför Manhattan.

 

På den tiden skulle heller ingen komma på tanken att lansera öl och barer med namnet Brooklyn, New York var långt ifrån vad det är idag, utan en stad på dekis och ingen turist vid sinna sinnens fulla bruk i skulle lämna Manhattan för att gå på disco i Brooklyn. Under den här tiden började dock en upprustning av staden, samma år lanserade delstaten New York kampanjen I love NY med det röda hjärtat i stället för ordet och samma år kunde man höra Liza Minnelli sjunga ledmotivet till filmen New York New York, ”kunde man slå igenom där kunde man slå igenom var som helst”, och det var också 1977 som det legendariska discoteket Studio 54 gjorde succé. Där träffades de mest udda människor, modeskapare, musiker och vem som helst bara personen var kul klädd och kunde partaja natten igenom. I Sverige var Alexandras i Stockholm klubben alla pratade om och köerna ringlade långa för att få komma in och dansa.

 

Det är december. Det är mörkt. Det är fredag. Så dra upp volymen och dansa loss! Skön helg på er!

 

My baby moves at midnight
Goes right on till the dawn
My woman takes me higher
My woman keeps me warm
What you doin’ on your back, aah
What you doin’ on your back, aah?
You should be dancing, yeah
Dancing, yeah