1593
post-template-default,single,single-post,postid-1593,single-format-video,stockholm-core-2.1.6,select-theme-ver-7.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_menu_,wpb-js-composer js-comp-ver-6.5.0,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-2571

Fredagsbiten 20.04.18

Fredagsbiten: The End. Måndagen den 20 april 1998 kommer det ett fax till nyhetsbyrå Reuter. Det åttasidiga faxet, med RAF-loggan (Rote Armee Fraktion), stod det bl.a. ”För nästan 28 år sedan, 14 maj 1970, uppstod RAF ur en frihetskamp. Idag avslutar vi detta projekt. Stadsgerillan i form av RAF är nu historia”. Faxet avslutas med ett citat av Rosa Luxemburg: ”Die Revolution sagt: ich war, ich bin, ich werde sein” …
RAF blev från början känt som Baader-Meinhof-ligan – ett gäng unga idealister som blev kallhamrade terrorister, typ. Det kanske viktigaste inslaget i den första generationens motivstruktur var att många framstående före detta nazister i deras föräldrageneration tillhörde den samhälleliga eliten i 1960- och 1970-talets Västtyskland och innehade ett stort antal viktiga poster inom stats- och lokalförvaltningen samt i näringslivet. Detta ville de bekämpa! Under sina 28 år mördade de sammanlagt 34 personer. Men den 20 april 1998 upplöstes alltså organisationen och slutet var ett faktum The End. Låten som vi parat ihop med denna händelse – The End av The Doors – har väl egentligen ingen direkt koppling mer än att det handlar om ett farväl. Jim Morrisons text var från början tänkt som ett farväl till en vän eller kärlek men kom att innefatta mycket mer och avslutas i nån form av Oidipal konflikt. Vi har valt en video från Apocalypse Now (1979) för effektens skull. The End is always near.

This is the end
Beautiful friend
This is the end
My only friend, the end
… C’mon baby, take a chance with us …